Kan vi gjuta klimatet bättre?
När världen ropar efter hållbara lösningar, står betongindustrin inför sin största utmaning på 200 år. Hur bygger vi vidare – utan att bryta ner planeten? Ett svar kan ligga i att ta ett steg tillbaka, titta mot naturen och ställa en oväntad fråga:
Kan vi få betong att växa i stället för att brännas?
🌿 Vad är biobaserad betong?
Biobaserad betong, eller biocement, är ett samlingsnamn för olika tekniker där man ersätter den energikrävande kalkbränningen med biologiska processer – ofta med hjälp av mikroorganismer. Det handlar om att härma naturens sätt att binda material.
I ett vanligt exempel används bakterier som Sporosarcina pasteurii som, när de får rätt näring, skapar kalciumkarbonat – alltså kalksten – som binder samman sand och andra partiklar. På så sätt formas ett hårt, hållbart material utan behov av höga temperaturer eller fossila bränslen.
Det här är inte framtidsmusik. Det pågår redan pilotprojekt över hela världen – från murblock i Kalifornien till stabilisering av vägslänter i Indien.
🧪 Hur fungerar det i praktiken?
Det finns tre huvudsakliga metoder just nu:
- Mikrobiellt inducerad kalciumkarbonatfällning (MICP)
Bakterier matas med urea och kalcium, och som biprodukt bildas kalksten – den aktiva komponenten i cement. - Biopolymerbaserad bindning
Växtbaserade polymerer (exempelvis från alger eller majs) används för att skapa ett cementliknande material. - Photosyntetisk cementproduktion
Alger som förbrukar CO₂ och producerar kalk som biprodukt – helt koldioxidnegativ process.
🌍 Klimatpotentialen
Den traditionella cementindustrin står för närmare 8 % av världens koldioxidutsläpp – mer än hela flygindustrin. Biobaserad betong skulle kunna minska detta radikalt, särskilt om den tillverkas lokalt och med restprodukter som råvara.
För varje ton cement som ersätts med biocement, undviks upp till 900 kg CO₂.
Det är inte bara en fråga om hållbarhet – det är en överlevnadsstrategi för en industri som måste ställa om.
⚙️ Utmaningar som återstår
Trots alla fördelar finns det hinder kvar:
- Kostnad: Ännu 3–5 gånger dyrare än traditionell betong.
- Torktid och styrka: Långsammare reaktion, svagare bindning i vissa sammanhang.
- Standardisering: Inga internationellt accepterade normer eller klassningar – ännu.
Men teknikutvecklingen går snabbt. Forskare på Chalmers i Göteborg jobbar med att använda AI för att optimera bakteriekulturer och kontrollera läkningen i realtid. I Norge har man testat biobetong i små brofundament. Och i Schweiz har man lyckats skapa självbärande konstruktioner helt utan traditionell cement.
🧭 Vad betyder det för ConScan?
För oss som jobbar med scanning, analys och reparation förändrar detta spelplanen totalt. Biobaserad betong har andra densitetsprofiler, porstrukturer och fuktdynamik än vanlig betong. Det innebär att våra scanningsverktyg måste kalibreras annorlunda – och att vi måste lära oss tolka helt nya signalmönster.
Vi ser också en framtid där vi mäter bakterieaktivitet i realtid, där våra rapporter inte bara säger hur djup en spricka är – utan också om betongen själv redan har börjat laga den.
Det är spännande. Det är annorlunda. Och det kräver att vi tänker nytt – varje dag.
🛠️ Slutord: Gjuta framtiden, inte bara forma den
Biobaserad betong är kanske inte lösningen på allt – men den är ett av de tydligaste stegen mot en byggindustri som inte står i konflikt med vår miljö. För varje forskningsgenombrott kommer vi ett steg närmare en värld där våra hus, vägar och broar inte bara står stilla – utan också lever, växer och återhämtar sig själva.
På ConScan är vi redo att analysera, följa och forma det nya. Vi gjuter inte bara betong – vi gjuter framtiden.
📞 Henrik: +46 (0)72 22 61 161
📧 info@conscan.se
📍 Ångermanlandsgatan 30H, 891 50 Örnsköldsvik
#conscan #betong #byggteknik #scanning #framtidenibygget #3Dscanner #hållbarhet #Betongscanning
