Betongmåndag

Betongmåndag – Flygaska, slagg och tillsatsmedel

2025-05-05

Vad innehåller dagens betong egentligen?

Välkommen till veckans Betongmåndag, där vi går rakt in i själva receptet – bokstavligt talat! För vad består egentligen modern betong av idag? Och varför innehåller den plötsligt saker som flygaska, masugnsslagg och superplasticerare?

I takt med att krav på klimat, hållbarhet och prestanda ökar, har betongen utvecklats från att vara ”cement + vatten + sten” till att bli ett tekniskt avancerat material med precisionsstyrning och kemi.

I dagens inlägg förklarar vi:

Vad dessa tillsatsmaterial och medel är
Varför de används
Hur de påverkar egenskaperna – både positivt och negativt

Grundreceptet – men med twist

Traditionell betong innehåller:

Cement
Ballast (sand, grus, sten)
Vatten

Men idag tillsätter vi ofta även:

🔹 Mineraliska tillsatsmaterial
– Flygaska, slagg, mikrosilika
🔹 Kemiska tillsatsmedel
– Superplasticerare, retarderare, acceleratorer, luftporbildare

Varför? För att förbättra bearbetbarhet, hållfasthet, hållbarhet och miljöprestanda.

Mineraliska tillsatsmaterial – vad är det?

🌫️ Flygaska

Restprodukt från förbränning av kol i kraftverk. Fungerar som en puzzolan – reagerar med kalkhydrat i cement och bildar starka bindningar.

Fördelar:

Ger tätare och starkare betong över tid
Minskar värmeutveckling vid härdning
Binder koldioxid i processen

Nackdelar:

Långsammare hållfasthet i tidigt skede
Tillgången minskar globalt p.g.a. färre kolkraftverk

🌋 Masugnsslagg

Restprodukt från järnframställning. Krossas och mals till finpartiklar som ersätter en del av cementen.

Fördelar:

Mycket hållbar och kemikaliebeständig betong
Långsam, men kraftfull styrkeutveckling
Minskad klimatpåverkan (mindre cement behövs)

Nackdelar:

Kräver lång härdningstid
Begränsad tillgång beroende på industriläge

☁️ Mikrosilika (silicadamm)

Ultrafina partiklar som ökar täthet och hållfasthet.

Fördelar:

Gör betongen extremt tät
Skyddar mot klorider och vatteninträngning

Nackdelar:

Kan göra betongen svårbearbetad om inte rätt tillsatsmedel används

Kemiska tillsatsmedel – varför tillsätter vi kemi?

💧 Superplasticerare

Ökar flytbarheten utan att tillsätta mer vatten.

👉 Perfekt för självnivellerande betong eller vid gjutning i trånga formar.

🕓 Retarderare

Fördröjer härdningstiden – bra vid varmt väder eller långa transporter.

⚡ Acceleratorer

Snabbar på härdningen – används i kallt väder eller när snabb lossning krävs.

🌬️ Luftporbildare

Skapar mikroskopiska luftbubblor som skyddar betongen mot frost.

Vad betyder det här för dig som beställare eller tekniker?

🔎 Betong är inte längre en enkel blandning – den är ett anpassat material.

📋 Du bör alltid:

Efterfråga betongreceptet
Förstå vilka tillsatser som används
Säkerställa att materialet är anpassat till miljö och belastning

Exempel från verkligheten – rätt betong räddade fundamenten

Vid byggnation av pelarfundament i en havsnära miljö rekommenderade ConScan en betong med slagg, mikrosilika och luftporbildare. Resultatet blev extremt tät betong med låg kloridinträngning – som fortfarande håller efter 15 års exponering utan skador.

Checklista – rätt tillsatser för rätt projekt

✅ Utsatt för frost och salt? → Luftporer, mikrosilika
✅ Lång transport? → Retarderare
✅ Tät betong önskas? → Flygaska, superplasticerare
✅ Kort byggtid? → Acceleratorer
✅ Miljömål? → Slagg, flygaska

Sammanfattning – detta tar du med dig från Betongmåndag:

Modern betong är ett specialanpassat material – inte en standardlösning.
Tillsatsmaterial som flygaska och slagg ger både tekniska och miljömässiga fördelar.
Rätt kombination av ingredienser är avgörande för hållbarhet och prestanda.