Betongmåndag

Betongmåndag – Hur du läser och tolkar en betonganalys

2025-04-21

Förstå data och fatta rätt beslut

Varmt välkommen tillbaka till Betongmåndag! Idag går vi rakt in i betongens inre värld – bokstavligen. När skador ska bedömas eller kvalitet ska säkerställas, är det vanligt att man tar prover på betongen och skickar till laboratorium.

Men vad händer sen? Du får en rapport full av värden, enheter och termer som kan kännas svåra att översätta till konkreta åtgärder.

Därför går vi idag igenom hur en betonganalys fungerar, vad du bör titta efter, och hur du använder resultatet som beslutsunderlag.

Vad är en betonganalys?

En betonganalys är en laboratorieundersökning av betongprov – vanligtvis tagna genom borrning, sågning eller krossning. Analysen ger svar på:

Hur stark betongen är (hållfasthet)
Om den är tät eller porös
Om karbonatisering pågår
Hur djup eventuell kloridinträngning är
Fuktinnehåll och densitet

Syftet är att bedöma betongens tillstånd och förutse framtida risker.

Vanliga analyser – vad de mäter och vad det betyder

1. Tryckhållfasthet (MPa)

Mäter hur mycket tryck betongen tål innan den går sönder.
👉 Normalt ≥ 25 MPa för bärande konstruktioner
Låg hållfasthet kan tyda på åldrande, dålig gjutning eller nedbrytning.

2. Karbonatiseringsdjup (mm)

Anger hur långt CO₂ har trängt in och sänkt pH-värdet.
👉 Ju djupare karbonatisering, desto större risk för armeringsrost.
Mäts ofta med fenolftalein (färgtest).

3. Kloridinträngning (%)

Klorider (t.ex. från vägsalt) ökar risken för rost i armering.
👉 >0,4 % vid armeringen = kritisk nivå.
För höga halter kräver åtgärd.

4. Fuktinnehåll (%)

Våt betong är mer utsatt för frostskador, rost och nedbrytning.
👉 Hög fukt = riskzon.
Värden över 80 % RF (relativ fukt) är ofta kritiska.

5. Densitet (kg/m³)

Ger information om betongens kvalitet och porositet.
👉 Låg densitet kan tyda på mycket luft eller dålig kompaktering.

Så tolkar du rapporten – steg för steg

📋 1. Läs sammanfattningen

Seriösa laboratorier ger en enkel summering: är betongen i bra skick eller inte?

📊 2. Titta på gränsvärden

Jämför mätvärden med gällande normer – ConScan hjälper dig gärna tolka vad som är normalt.

🧱 3. Koppla till verkligheten

Om karbonatisering når armeringen, om klorider är höga – då måste något göras. Om allt ser bra ut – kan du känna dig trygg.

🔍 4. Komplettera med scanning

Labbanalys + oförstörande provning = maximal insyn i konstruktionens tillstånd.

Exempel från verkligheten – när analysen räddade projektet

En kommunal bro skulle få ny ytbeläggning. Men innan åtgärd bad man ConScan analysera betongen. Analysen visade låg hållfasthet och höga kloridnivåer vid armeringen – en enkel beläggning hade inte räckt. Med data i hand kunde man istället förstärka strukturen innan beläggning. Broägarens beslut grundades i fakta – inte magkänsla.

Checklista – vad ska du tänka på i en betonganalys?

✅ Finns tryckhållfastheten angiven och jämförd med kravnivå?
✅ Har karbonatiseringsdjupet mätts och dokumenterats?
✅ Redovisas kloridhalter vid armeringsnivå?
✅ Är resultaten kopplade till förslag på åtgärder?
✅ Finns kompletterande bilder eller scanning?

Om något saknas – fråga innan du bestämmer åtgärd.

Sammanfattning – detta tar du med dig från Betongmåndag:

En betonganalys är ett kraftfullt beslutsunderlag – om du förstår vad den säger.
Lär dig läsa de viktigaste värdena: hållfasthet, karbonatisering, klorider.
Koppla analysen till praktiska åtgärder – eller trygghet.