Betongmåndag: Mikrobiell betong

När bakterier bygger och reparerar åt oss

Föreställ dig betong som inte bara står där och åldras, utan som aktivt underhåller sig själv — där mikroorganismer triggas att utföra kemi som stärker, täpper igen sprickor eller binder skadliga ämnen. Det är kärnan i mikrobiell betong: en klass av tekniker där biologiska processer integreras med byggmaterial för att ge nya egenskaper och längre livslängd.


Mikrobiell betong omfattar flera olika angreppssätt där mikroorganismer (ofta bakterier) används för att påverka betongens kemiska och fysiska egenskaper. De två mest etablerade principerna är:

  • MICP — Microbially Induced Calcite Precipitation
    Bakterier (t.ex. ureolytiska stammar) omvandlar substrat till karbonatjoner som tillsammans med kalcium fälls ut som kalciumkarbonat (CaCO₃). När detta sker i eller vid en spricka kan den fyllas och tätas — ett slags biologiskt “spackel”.
  • EICP — Enzyme Induced Calcite Precipitation
    I stället för hela levande celler används enzymer som katalyserar samma typ av karbonatfällning. Detta ger kontroll över reaktionen utan att behöva hålla bakterier levande i materialet.

Andra varianter inkluderar bakterier som skyddar mot kloridattacker, eller mikroalger som används på ytor för koldioxidupptag och estetiska gröna fasader.


  • Självläkning av sprickor — sprickor i betong som annars växer kan fyllas med mineraliserad kalk, vilket förlänger livslängden och minskar underhållskostnader.
  • Ökad täthet — fällningar reducerar permeabilitet och bromsar vatten- och saltinträngning.
  • Klimatnytta — möjlig reducering av reparationsfrekvens innebär lägre materialförbrukning över tid. Vissa biologiska system kan dessutom bidra till CO₂-bindning lokalt.
  • Skonsam renovering — istället för invasiva ingrepp kan biologiska lösningar komplettera traditionella metoder.
  • Nya funktioner — t.ex. biofilmkontrollerade ytor eller biologiskt aktiva fasader som greppar överskottsvatten eller binder partiklar.

  • Broar & tunnlar: tätning av spetsiga sprickor där traditionellt spackel sviker över tid.
  • Parkeringsdäck: minska inträngning av klorider från vägtrafik.
  • Vattentankar & dammar: biologisk tätning som minskar läckage.
  • Kulturbyggnader: varsamma reparationsmetoder som bevarar originalstruktur.
  • Prefabricerade element: inbyggd självhelande funktion i element för att minska framtida service.

  • Skalbarhet: laboratorieresultat måste skalas till stora konstruktionsvolymer.
  • Kontroll & reproducerbarhet: biologiska processer varierar med temperatur, fukt och kemisk miljö — kontrollerade formuleringar krävs.
  • Livslängd & säkerhet: hur länge fungerar kapslade bakterier/enzymer? Hur påverkas materialet under 30–100 år?
  • Regelverk & standarder: byggnormer måste uppdateras för att acceptera biologiskt aktiva tillsatser.
  • Kostnad: initialt högre än konventionella tillsatser — men totalekonomin kan bli bättre tack vare färre reparationer.
  • Miljö- och hälsorisker: valet av organism och kapsling måste garantera att inga oönskade effekter uppstår (t.ex. invasiv tillväxt, allergener).

ConScan har en nyckelposition i övergången från forskningsprojekt till praktisk användning:

  1. Kartläggning före åtgärd — skanna och dokumentera sprickors utbredning (GPR, akustik, termografi) innan biologisk behandling.
  2. Verifiering av inbäddning — säkerställ att bakteriekapslar/enzymer är jämnt fördelade i prefabrikerade element eller reparationsmassor.
  3. Kvalitetskontroll efter behandling — NDT-mätningar för att verifiera att mineraliseringen faktiskt sker (ökad densitet, sänkt permeabilitet).
  4. Långtidsövervakning — sensorer och digitala tvillingar som följer effekten över år decennier.
  5. Kompetens & rådgivning — advicerar om testprotokoll, provtagning och hur man integrerar biologiska metoder i byggprojekt.
  6. Pilotprojekt & dokumentation — hjälpa byggherrar och forskare att genomföra fälttester och sammanställa bevis för standardisering.

  1. Välj en parkeringskonstruktion med kända mikro­sprickor.
  2. Kartlägg hela objektet (GPR + termografi + akustik).
  3. Applicera en kapslad MICP-formulering i utvalda sektioner.
  4. Mät initialt täthet och permeabilitet; följ sedan utvecklingen månadsvis under 24 månader.
  5. Dokumentera kostnadsbild vs. traditionell reparation och gör LCA-analys (livscykelanalys).

Detta ger både teknisk validering och ekonomiska data att visa upp för beställare och myndigheter.


Mikrobiell betong kombinerar naturens kemi med modern materialteknik. Den erbjuder en väg bort från kortsiktiga reparationer mot material som underhåller sig själv — vilket i förlängningen kan spara pengar, material och CO₂. Utmaningarna är reella, men med noggrann testning, scanning och långsiktig uppföljning kan tekniken mogna till branschstandard.


Henrik: +46 (0)72 22 61 161
📧 info@conscan.se
📍 Ångermanlandsgatan 30H, 891 50 Örnsköldsvik

Boka en kostnadsfri behovsanalys — vi tar fram pilotupplägg, mätstrategi och rapportmall för validering.


Hashtags:
#mikrobiellbetong #självläkandebetong #betongmåndag #hållbartbyggande #ConScan #bygginnovation #betong #betongscanning

Betongscanning, ConScan, Betong

More articles