Betongmåndag

Betongmåndag – Skillnaden mellan gammal och modern betong

2025-04-28

Vad kan vi lära?

Välkommen tillbaka till Betongmåndag, där vi idag kastar ett öga i backspegeln. Vad gjorde våra förfäder annorlunda när de byggde i betong? Och varför står vissa gamla konstruktioner kvar efter över 100 år – medan andra moderna visar skador redan efter 20?

Vi pratar alltså om gammal kontra modern betong – skillnader i material, tillverkning, miljökrav och hållbarhet. Och viktigast av allt: vad vi faktiskt kan lära oss av det.

Gammal betong – robust men oförutsägbar

Betong användes redan i antikens Rom – men den industriella betong vi känner idag började ta form på allvar under 1900-talets första hälft. Betong från den tiden kännetecknas ofta av:

🧱 1. Hög cementhalt och stora ballastkorn

Gamla blandningar innehöll ofta mer cement och grövre stenmaterial, vilket gav hög tryckhållfasthet men ibland ojämn fördelning.

🧂 2. Låg kontroll på blandningsförhållanden

Det fanns sällan exakta data på vatten-cementtal eller ballastens kvalitet. Betong var mer hantverk än vetenskap.

🌬️ 3. Långsam härdning och fuktig miljö

Eftersom många äldre konstruktioner byggdes utan moderna torkprocesser, fick betongen ofta längre tid att härda i fuktig miljö – något som faktiskt kan ha gynnat hållfastheten.

🏛️ 4. Mycket god hållbarhet – i rätt miljö

Många äldre konstruktioner står fortfarande stabilt, särskilt om de skyddats från salt, frost och tung belastning.

Modern betong – exakt, effektiv och känsligare

Dagens betong är resultatet av decennier av utveckling inom kemi, teknik och miljökrav:

🎯 1. Exakt blandning och kvalitetssäkring

Vatten-cementtal styrs noggrant, och moderna tillsatsmedel möjliggör låg porositet, hög hållfasthet och bättre arbetsegenskaper.

🧪 2. Specialbetonger för olika användning

Idag finns självnivellerande betong, frostbeständig betong, lättbetong, fiberförstärkt betong, m.m. – anpassade för varje tillämpning.

🌱 3. Miljökrav och CO₂-reducering

Vi använder ofta mindre cement (och mer flygaska, slagg m.m.) för att minska klimatpåverkan – men det påverkar ibland hållbarheten och härdningstiderna.

🚨 4. Högre risk vid felaktig utförande

Just för att moderna recept är så precisa, kan avvikelser (t.ex. för mycket vatten) snabbt påverka slutresultatet negativt.

Vad kan vi lära av historien?

Tålamod lönar sig
Gamla betonggjutningar härdades ofta långsamt – idag försöker vi ofta stressa fram färdig yta. Men tid och fukt under härdning gynnar styrka och beständighet.
Robusthet före precision?
Gamla betonger var kanske inte perfekt blandade – men de tålde en hel del. Det påminner oss om att bygga för robusthet, inte bara effektivitet.
Skydda, skydda, skydda!
De äldre konstruktioner som klarat sig bäst har ofta stått skyddade från vatten och salt. Det viktigaste är inte alltid betongen i sig – utan hur vi behandlar den efteråt.

Exempel från verkligheten – när gammal betong överträffade förväntningarna

Vid scanning av en 80 år gammal industribyggnad förväntade vi oss omfattande skador. Men till vår förvåning visade både GPR och provtagning att betongen var tät, stark och i utmärkt skick. Täckskiktet var tjockt, inga klorider hade trängt in, och inga synliga sprickor fanns. Hemligheten? Långsam härdning, mycket cement – och god takavvattning.

Checklista – gammal eller ny, så håller betongen längre

✅ Använd rätt blandning (anpassad efter miljö)
✅ Undvik för mycket vatten
✅ Låt betongen härda i rätt förhållanden (fukt och temperatur)
✅ Skydda ytan från inträngning av vatten, salt och kemikalier
✅ Underhåll konstruktionen regelbundet

Sammanfattning – detta tar du med dig från dagens Betongmåndag:

Gammal betong var ofta robust men oförutsägbar – modern betong är exakt men känslig.
Det viktigaste är inte bara receptet – utan hur du hanterar, skyddar och underhåller konstruktionen.
Genom att kombinera tradition och teknik bygger vi hållbart för framtiden.