Praktiska tips för tekniker och beställare
Välkommen till veckans Scanningonsdag – dagen då vi gör det osynliga tydligt! Idag ska vi prata om en teknik som ofta används för att bedöma betongens inre skick utan att skada den – nämligen ultraljudsscanning.
Men att ha ett instrument är en sak – att förstå vad data säger dig är en helt annan. Därför reder vi idag ut:
🔹 Vad ultraljud faktiskt mäter
🔹 Hur du tolkar resultaten
🔹 Vad som är “normalt” – och vad som är en varningssignal
Vad är ultraljudsscanning av betong?
Ultraljud används för att skicka ljudvågor genom betong. Beroende på materialets densitet, porer och sprickor, rör sig ljudet olika snabbt och med olika styrka.
Det du får tillbaka är:
- Våghastighet (m/s)
- Transit time (µs)
- Dämpning/amplitud
- Signalform (oscilloskopbild)
👉 Kort sagt: Ju snabbare och starkare vågen kommer tillbaka, desto tätare och mer homogen är betongen.
Vad kan ultraljud avslöja i betong?
✅ Hållfasthet
Snabb våghastighet = ofta hög hållfasthet (korreleras med labbvärden)
✅ Porositet
Långsam våghastighet och hög dämpning tyder på porer, mikrokrackor
✅ Sprickor och delaminering
Plötsligt avbrott i signal eller kraftig dämpning = spricka eller tomrum
✅ Tjocklek
Med dubbelriktad mätning kan man mäta betongtjocklek, särskilt i tunnare konstruktioner
Hur tolkar man ultraljudsdata – steg för steg
📊 1. Titta på våghastighet (Pulse Velocity)
- > 4000 m/s – Mycket bra betong
- 3500–4000 m/s – Bra betong
- 3000–3500 m/s – Godtagbar, men kontrollera mer
- < 3000 m/s – Porös eller skadad betong
📌 Tips: Jämför alltid med intilliggande, opåverkade områden.
📉 2. Analysera dämpning/amplitud
Om signalen försvagas snabbt = betongen absorberar vågen → porer, fukt eller sprickor.
⏱️ 3. Kolla transit time
Om signalen tar mycket längre tid på sig → något hindrar vågen = misstänkt skada.
📈 4. Tolka hela signalbilden
En ”ren”, jämn vågform = homogen betong.
Störningar, reflektioner eller avbrott = inhomogenitet, spricka eller gränsskikt.
Vanliga fällor att undvika
⚠️ Våt betong = långsammare vågor → risk för feltolkning
⚠️ Felaktig kontakt mellan givare och betong → signalbortfall
⚠️ Sprickor döljer sig ibland bakom porer → kombinera med andra metoder
Exempel från verkligheten – när ultraljud räddade en brobalk
Under kontroll av en äldre betongbro visade visuell inspektion inga större skador. Men ultraljudsscanning avslöjade långsam våghastighet och spridning i signalen i en sektion. Vid närmare granskning hittades ett dolt hålrum. Skadan kunde åtgärdas innan allvarlig försämring uppstod – utan att behöva bila eller borra först.
Så använder du data i praktiken
✅ Jämför olika delar av konstruktionen
✅ Koppla ihop med labbvärden eller GPR-scanning
✅ Använd som underlag för:
- Hållfasthetsbedömning
- Reparation eller förstärkning
- Underhållsplanering
Checklista – är ultraljud rätt verktyg för dig?
- ✅ Vill du veta om betongen är homogen och tät?
- ✅ Finns misstanke om dolda sprickor?
- ✅ Behöver du underlag för åtgärdsplan?
- ✅ Vill du slippa bila i onödan?
Då är ultraljudsscanning en smart investering.
Sammanfattning – detta tar du med dig från dagens Scanningsonsdag:
- Ultraljud mäter betongens täthet och identifierar inre skador
- Tolka våghastighet, signalstyrka och vågform – inte bara ett tal!
- Rätt tolkning kräver erfarenhet, jämförelser och helhetsbild
Behöver du hjälp att tolka eller utföra ultraljudsscanning?
Vi på ConScan har utrustning, erfarenhet och insikten som krävs – oavsett om du är byggherre, förvaltare eller tekniker.
📞 Henrik: +46 (0)72 22 61 161
📧 info@conscan.se
📍 Ångermanlandsgatan 30H, 891 50 Örnsköldsvik
Nästa Scanningsonsdag:
Nästa vecka tittar vi på:
”Tjockleksmätning i betong – när du måste veta exakt”
Vi ses då – tills dess, hör vad betongen säger innan du bilar!
#Scanningsonsdag #Ultraljudsscanning #Betongdata #Oförstörandeprovning #ConScan #Tekniktips
