Under några måndagar framöver djupdyker vi i det som betongvärlden just nu viskar om i korridorerna, men som snart kommer forma hela branschen: självläkande betong. I dag ska vi inte bara skrapa på ytan – vi ska ner på molekylnivå.

🧪 Vad är självläkande betong egentligen?

Självläkande betong är inte magi – det är materialvetenskap på högsta nivå. Forskare har länge fascinerats av hur den romerska betongen i akvedukter, hamnar och tempel stått emot tidens tand i över 2 000 år. Det visade sig att romarna ovetande utvecklade en form av självläkande betong där obränt kalk i cementblandningen reagerade med vatten som trängde in i sprickor – och bildade kristaller som tätade sprickorna automatiskt.

I dag försöker forskare återskapa detta genom två huvudsakliga teknologier:

1. Kalkrika partiklar (likt romarna använde)

Modern forskning – bland annat från MIT och University of Utah – har visat att man kan inkludera ”quicklime” (CaO) i blandningen. När en spricka uppstår och vatten tränger in, reagerar quicklime med vattnet och bildar kalciumhydroxid. Detta binder med CO₂ i luften och skapar kalciumkarbonat – en kristallin struktur som tätar sprickan.

2. Bakteriebaserad självläkning

Forskare har också testat att tillsätta sporer av bakterier (vanligtvis Bacillus pasteurii) i betongen, tillsammans med näringsämnen som kalciumlaktat. När en spricka öppnar sig och vatten kommer in, vaknar bakterierna till liv, börjar konsumera laktaten – och producerar kalciumkarbonat som tätar sprickan.

🔬 Forskningens frontlinje

Senaste forskningsstudier från Science Advances (2023) och Journal of Building Engineering (2024) har visat:

• Självläkande betong kan öka livslängden med upp till 60 %.
• Under rätt förhållanden kan sprickor upp till 0,6 mm täppas till automatiskt.
• Minskad behov av reparationer kan ge livscykelkostnadsbesparingar på 20–30 %.

🧱 Vad betyder det här för dig som jobbar med betong?

Oavsett om du bygger broar, fastigheter eller industrigrunder så är detta teknik som kommer revolutionera underhåll, livslängd och hållbarhetsprofil.
På ConScan följer vi forskningen nära – och ser redan nu möjligheter att mäta effekten av dessa tekniker vid både scanning och korrosionsanalys.

Vi rekommenderar att du som ansvarar för långlivade konstruktioner börjar sätta dig in i tekniken, och kanske redan nu ställer frågan:

Vad kostar det – och vad kan det spara – att använda självläkande betong istället för konventionell?

🔧 Nästa steg?

Vi på ConScan erbjuder konsultation om hur framtidens betongteknik kan påverka just dina projekt. Oavsett om det handlar om nyproduktion, reparation eller förlängt underhållsintervall – vi har verktygen för att hjälpa dig fatta rätt beslut.

📍 Betongmåndag – din kunskapskälla

Vi ses nästa måndag då vi dyker ännu djupare: Kan vi simulera självläkning i befintliga konstruktioner? Spoiler: Ja, med rätt metod!

#betongmåndag #självläkandebetong #materialvetenskap #conscan #betongteknik #hållbarbetong #forskningsbaseratbygge #framtidensmaterial