PU ELLER EPOXI – VAD STOPPAR MAN EGENTLIGEN IN I BETONGEN?

En spricka är en spricka.

Eller?

Två betongväggar kan ha nästan identiska sprickor.

Samma bredd.

Samma längd.

Samma utseende.

Ändå kan den ena behöva ett material som kan hantera fukt och rörelser – medan den andra behöver ett material vars uppgift är att sammanfoga betongen.

Det är därför frågan:

”Vilket är det bästa injekteringsmaterialet?”

egentligen är fel fråga.

Den rätta frågan är:

”Vad vill vi att materialet ska göra?”


INJEKTERING ÄR INTE ETT MATERIAL

Det här är kanske det första vi behöver reda ut.

När vi säger att en spricka ska injekteras beskriver vi framför allt metoden att föra in ett material i konstruktionen.

Vi har ännu inte sagt vad materialet är.

Och framför allt inte vad det ska åstadkomma.

Det finns flera typer av injekteringsmaterial.

Två som ofta dyker upp när man arbetar med sprickor i betong är:

👉 Polyuretan – PU

👉 Epoxi

Båda kan injekteras.

Men deras egenskaper och användningsområden kan skilja sig rejält.


PU – NÄR VATTNET ÄR EN DEL AV PROBLEMET

Polyuretanbaserade injekteringssystem används ofta vid tätning av vattenförande sprickor och andra läckagevägar.

Och det finns en egenskap hos vissa PU-material som gör dem särskilt intressanta.

De reagerar med vatten.

När ett sådant material möter vatten kan en kemisk reaktion starta och materialet skumma eller expandera.

Det gör att det kan fylla utrymmen och bromsa eller stoppa ett aktivt vattenflöde.


TÄNK DIG EN LÄCKANDE KÄLLARVÄGG

Vatten kommer genom en spricka.

Inte bara lite fukt.

Det droppar eller rinner.

På andra sidan väggen finns mark och vattenbelastning.

Det går alltså inte bara att torka väggen och hoppas att den håller sig torr.

Vid rätt förutsättningar kan ett vattenreaktivt PU-system injekteras så att materialet når den vattenförande sprickan.

När materialet möter vattnet sker reaktionen inne i konstruktionen.

Det är en ganska häftig process.


MEN PU ÄR INTE BARA ”SKUM”

Här behöver vi vara försiktiga med förenklingarna.

Det finns olika polyuretanbaserade injekteringssystem med olika egenskaper.

Vissa används för snabb reaktion och stopp av kraftigt vattenflöde.

Andra används för mer permanent tätning och kan ha andra egenskaper när de har reagerat eller härdat.

Därför räcker det inte att säga:

”Vi använder PU.”

Nästa fråga måste vara:

Vilket PU-system – och varför?


VARFÖR KAN FLEXIBILITET VARA VIKTIG?

Betong ser fullständigt stilla ut.

Men konstruktioner rör sig.

Temperaturen förändras.

Belastningar varierar.

Material krymper och expanderar.

Olika delar av en byggnad kan röra sig i förhållande till varandra.

Om en spricka förväntas utsättas för mindre rörelser kan egenskaperna hos det härdade injekteringsmaterialet därför vara mycket viktiga.

En tätning som inte klarar de förutsättningar den utsätts för riskerar annars att förlora sin funktion.


OCH SEDAN HAR VI EPOXI

Nu byter vi uppdrag.

Föreställ dig en spricka där huvudproblemet inte är rinnande vatten.

Istället vill vi skapa en styv sammanfogning av betongen.

Då kan epoxibaserade injekteringsmaterial vara aktuella.

Epoxi kan ha mycket god vidhäftning mot betong och finns i lågviskösa varianter som kan tränga in i fina sprickor.

När materialet härdar skapas en styv förbindelse.

Syftet kan alltså vara fundamentalt annorlunda än vid flexibel tätning av en vattenförande spricka.


SAMMA SPRICKA PÅ BILD – HELT OLIKA UPPDRAG

Det är här det blir tydligt varför man inte bör välja material genom att bara titta på ett fotografi.

Spricka A:

Vatten rinner genom konstruktionen.

Sprickan kan utsättas för rörelser.

Målet är att skapa tätning.

Spricka B:

Sprickan är stabil och lämplig för en styv reparation.

Målet är kraftöverförande sammanfogning.

På ett fotografi kanske de ser nästan likadana ut.

Men funktionellt är det två helt olika problem.

Och därför kan de kräva två helt olika lösningar.


VAD HÄNDER OM MAN VÄLJER FEL?

Här börjar det bli dyrt.

För en injektering kan se lyckad ut direkt efter arbetet.

Sprickan är fylld.

Ytan återställd.

Allt ser bra ut.

Men om materialets egenskaper inte passar konstruktionens verkliga förutsättningar kan problemen visa sig senare.

Exempelvis genom att:

  • Läckaget återkommer
  • Tätningen inte klarar rörelser
  • Materialet inte får önskad inträngning
  • Sprickan fortsätter utvecklas
  • Vattnet hittar en annan väg

Det är därför materialvalet är en del av själva skadeanalysen.


FUKTEN SPELAR OCKSÅ ROLL

Förhållandena inne i sprickan är viktiga.

Är den torr?

Fuktig?

Våt?

Rinner det vatten genom den?

Olika produkter har olika krav och egenskaper när det gäller underlag och fukt.

Ett material som fungerar utmärkt i en situation behöver därför inte vara lämpligt i en annan.

Ännu en anledning till att det inte finns någon universell patron med:

”Betonginjektering – fungerar överallt.”


TEMPERATUREN PÅVERKAR MER ÄN MAN KAN TRO

Injekteringsmaterial är kemi.

Och kemi påverkas av temperatur.

Temperaturen kan bland annat påverka:

  • Viskositet
  • Reaktionshastighet
  • Bearbetningstid
  • Härdning

Ett material kan alltså bete sig annorlunda i en kall konstruktion än i en varm.

Det måste finnas med i planeringen.


OCH SÅ HAR VI VISKOSITETEN

Viskositet beskriver förenklat hur lättflytande ett material är.

Tänk skillnaden mellan vatten och sirap.

Om materialet ska ta sig in i mycket fina sprickor kan låg viskositet vara avgörande.

Men återigen:

Det räcker inte att materialet kan komma in.

Det måste också ha rätt egenskaper när det väl är där.

Det är lätt att stirra sig blind på hur lätt ett material går att pumpa.

Det intressanta är vad det gör efteråt.


DET FINNS FLER MATERIAL ÄN PU OCH EPOXI

PU och epoxi får mycket uppmärksamhet eftersom de är lätta att använda för att förklara skillnaden mellan olika typer av injektering.

Men de är inte hela världen.

Det finns också cementbaserade injekteringsmaterial och andra system för olika typer av fyllning, tätning och stabilisering.

Vid större hålrum eller andra typer av konstruktioner kan helt andra materialegenskaper vara önskvärda.

Injektering är därför egentligen en hel familj av metoder.


HUR VÄLJER MAN DÅ?

Man börjar inte med produktkatalogen.

Man börjar med konstruktionen.

Frågorna kan exempelvis vara:

Vad har hänt?

Varför har sprickan uppstått?

Är den vattenförande?

Finns det rörelser?

Hur bred är den?

Vilken temperatur och fuktmiljö råder?

Vad ska reparationen åstadkomma?

När de frågorna är besvarade börjar det bli möjligt att välja rätt typ av material och metod.


FÖR EN PRIVATPERSON ÄR DETTA OCKSÅ VIKTIGT

Du behöver naturligtvis inte kunna skillnaden mellan olika polyuretankemier eller epoxisystem för att få en spricka i källaren åtgärdad.

Men det finns en väldigt bra fråga att ställa den som ska utföra arbetet:

”Varför har ni valt just det här materialet?”

Ett seriöst svar bör handla om din konstruktion.

Om vattnet.

Om sprickan.

Om rörelserna.

Om vilket resultat man vill uppnå.

Inte bara:

”Det här brukar vi använda.”


MATERIALET ÄR BARA EN DEL AV SYSTEMET

Även världens bästa injekteringsmaterial kan ge ett dåligt resultat om resten av arbetet inte fungerar.

Borrhålen måste placeras rätt.

Packers måste fungera.

Trycket måste kontrolleras.

Materialet måste nå rätt område.

Spricksystemet måste förstås.

Och arbetet måste följas upp.

Det är kombinationen som skapar resultatet.


PU MOT EPOXI ÄR DÄRFÖR FEL MATCH

Det är frestande att fråga:

Vilket är bäst – PU eller epoxi?

Men det är ungefär som att fråga:

Vad är bäst – en skruvmejsel eller en hammare?

Svaret beror på vad du försöker göra.

PU och epoxi konkurrerar inte nödvändigtvis om samma uppgift.

De kan vara verktyg för helt olika situationer.

Och ibland kan ett projekt dessutom kräva mer än ett steg och mer än ett material.


SLUTSATS

Det finns inget universellt injekteringsmaterial som är bäst för alla betongskador.

En vattenförande spricka kan kräva helt andra egenskaper än en spricka som ska sammanfogas kraftöverförande.

Därför börjar ett bra materialval aldrig med:

”Vad har vi i bilen?”

Det börjar med:

”Vad behöver konstruktionen?”

Först när man förstår problemet kan man välja materialet.

Och först när rätt material hamnar på rätt plats kan injekteringen göra det jobb den faktiskt är tänkt att göra.


Om någon föreslår att en spricka ska injekteras:

Fråga inte bara vilket material de tänker använda.

Fråga:

Varför är just det materialet rätt för just den här sprickan?


Har du en spricka, ett läckage eller en betongkonstruktion där injektering kan vara aktuell?

📧 robert@conscan.se

More articles